//

Två decennier med Norrbotniabanan

Start

Vissa uppdrag kräver mer tålamod än andra. Elisabeth Sinclair har arbetat med Norrbotniabanan sedan 2009. Om allt går som det ska kan banan stå färdig 2030.
– Visst har det gått trögt ibland, men det är en så pass viktig fråga att jag aldrig misströstat utan alltid sett framåt, berättar hon.

Järnvägen har alltid funnits i Elisabeth Sinclairs vardag. Den var en central del av infrastrukturen i Kiruna där hon växte upp, med de långa malmtågen på väg till och från Narviks hamn. Alla tog också tåget skidorterna Abisko, Björkliden och Riksgränsen eftersom vägen till Norge ännu inte fanns på plats. När hon 2009, efter att ha arbetat med Botniabanan, började på Norrbotniabanegruppen – en opolitisk intresseorganisation som arbetar med information, opinionsbildning och lobbying kring banan – följde hon lite av en tradition. Hennes farfar, farfars far och farfars farfar hade också jobbat inom järnvägen.
– Jag tycker ju fortfarande att det är roligt att åka tåg. Tänk att till exempel kunna ta tåget mellan Umeå och Skellefteå istället för att köra bil den tråkiga sträckan. Bekvämt och enkelt. Och så kan man jobba samtidigt.

Största infrastruktursatsning på 100 år
Passionen för järnväg har med all säkerhet varit ett måste i det tålamodsprövande arbete det är att driva på ett så omfattande projekt som Norrbotniabanan. De senaste åren har det dock rört på sig för det som blir den största infrastruktursatsningen i norra Sverige på 100 år. I augusti 2018 var det byggstart för sträckan Umeå-Dåva och nästa år väntas sträckan Sävar-Skellefteå vara färdigplanerad. En förhoppning är att hela Norrbotniabanan, den nya kustnära järnvägen mellan Umeå och Luleå, ska stå klar 2030 till en kostnad av 29 miljarder kronor.
– Håller du på med det där än, har många sagt till mig under åren. Men vi som jobbar med banan varje dag har aldrig sett det så. Vi ser små framsteg hela tiden. I Sverige har vi inte byggt järnväg mellan 1940- och 1980-talet, så vi har mycket att bygga i kapp. Det är spännande att få vara med i ett projekt som kommer betyda så mycket för så många. Vi känner också medvind nu när klimatdebatten hamnat alltmer i fokus.

Jublade i Almedalen
Under de tio år Elisabeth Sinclair jobbat med Norrbotniabanan har hon givetvis upplevt både med- och motgångar. 2010 minns hon till exempel som ett tungt år, då regeringen inte ens nämnde banan när satsningar på infrastruktur diskuterades. Som milstolpar för Norrbotniabanegruppen nämner hon bland annat 2004 när banan beviljades tre miljarder för järnvägsutredningar, 2013 när Botniska korridoren lyftes in EU:s stomnät, 2015 när man fick stöd från regeringen om att skicka in en EU-ansökan och givetvis första spadtaget i augusti 2018.
– När vi fick vår ansökan beviljad från EU sommaren 2015, mitt under vårt föredrag i Almedalen, jublade vi högt.

Stor samhällsnytta
Elisabeth Sinclair har sedan sekelskiftet sett hur medvetenheten om norra Sveriges roll i Europa har ökat. Hon har stött på mycket okunskap nationellt genom åren men också mött många på EU-nivå som har stenkoll på till exempel hur viktigt norra Sverige är när det gäller råvarutillgångar.
– Norrbotniabanan knyter ihop norra Sverige med Europa. Malmen och skogen är enormt viktiga för EU och skapar arbetstillfällen i de europeiska industriföretag som köper stora delar av den svenska produktionen. 90 procent av den järnmalm som utvinns i EU kommer från norra Sverige.

Andra argument för Norrbotniabanan är att den kommer ge nya möjligheter att resa snabbt mellan kuststäderna, något som medför nya förutsättningar för att bo och arbeta på olika orter. De halverade restiderna förväntas vidga arbetsmarknaden i norra Sverige och bidra till att vi klarar kompetensförsörjningen.
– I Norr- och Västerbotten arbetspendlar vi kortare sträckor mindre än övriga Sverige, på grund av de långa avstånden. Det har också lett till en mer könsuppdelad arbetsmarknad. Norrbotniabanan kommer bidra till att råda bot på detta.

Podd med Olof Wretling
Att bygga nätverk och träffa politiker är en stor del av Elisabeth Sinclairs jobb. Hon konstaterar att det är ett evighetsarbete att fylla på med kunskap hos politiker.
– Men det är oftast väldigt givande möten, som jag även lärt mig mycket av för egen del.

Elisabeth Sinclair jobbar nu oförtrutet vidare med att övertyga alla om hur viktig Norrbotniabanan är. Ett av de senaste greppen för att nå ut med kommunikationen är en uppskattad podd tillsammans med komikern Olof Wretling från humorgruppen Klungan.
– Jag har ett meningsfullt jobb och har alltid varit övertygad om att droppen kommer urholka stenen till sist och att Norrbotniabanan blir byggd.

Fakta Norrbotniabanan
Norrbotniabanan ska bli en ny 27 mil kustnära järnväg mellan Umeå och Luleå. Alla järnvägsutredningar är klara och Trafikverket arbetar med att ta fram järnvägsplaner för sträckan Umeå-Skellefteå. I den nationella transportplanen för 2018-2029 anslog regeringen pengar till bygget av banan för sträckan Umeå-Skellefteå. Byggstart för sträckan Umeå-Dåva ägde rum hösten 2018. Det finns en intresseorganisation (Norrbotniabanegruppen) och två huvudmän (Norrbotniabanan AB och Trafikverket) för Norrbotniabanan.

Nils Fredriksson

Har jobbat som journalist och copywriter sedan början av 1990-talet. Började som sportjournalist på Norra Västerbotten, blev sedan allmän- och nöjesreporter på Västerbottens Folkblad i Umeå. Därefter reporter på reportagebyrån Nordreportern i Umeå, redaktör på Mälardalen-Bergslagens Affärer i Örebro, redaktionschef på Telecom idag i Umeå och copywriter på Plakat i Umeå. Frilans sedan 2015.

Lämna ett svar

Your email address will not be published.

Föregående artikel

Västerbottensost i topp

Nästa artikel

Från proteinbars till powersport